Torget från sekelskiftet 1900

Tapetrabatten sprakar av färger

Torget var en central plats i stadskvarteret och så är det också här på museet. På torget är det marknadsdagar och här fikas det vid värdshusets trädgårdsmöbler i doften av rosor och syrener.

Torget inspirerat av stadsparkerna

För att få lite mer liv och färg på torget har museet inspirerats av hur stadsparker kunde se ut vid sekelskiftet 1900. Stadsparker började anläggas i svenska städer från mitten av 1800-talet. Syftet med parkerna var att försköna stadsbilden och göra staden mer representativ. Från början var stadsparkerna en promenadpark för borgarklassen. Senare blev det en plats där klassgränser inte skulle ha någon betydelse. Arbetaren skulle istället för de förkastliga krogbesöken tillbringa tiden i parken med sin familj.

Parkerna blev också en ”livsnödvändighet” i de starkt växande och förorenade städerna. Stadsbefolkningen i landet växte och diskussionen fördes att parkerna hade betydelse för folkhälsan och för rekreation. De skulle också öka bildningsnivån på främst arbetarna och ge barn och ungdomar en chans att leka och bli friska och starka.

I Västerås anlades tre offentliga parker under denna tid - 1860 Vasaparken, 1862 Djäkneberget och 1865 Sundinska parken (kallas Stadsparken idag).

Flera av buskarna på torget är insamlade av museet och ingår i museets levande samling av växter.

Färgsprakande tapetrabatt på torget

Tapetrabatten

Mitt på torget finns en så kallad tapetrabatt som var modern från mitten av 1800-talet i stadsparker och privata trädgårdar. Exotiska växter och färgstarka sommarblommor blev mycket populära. De arrangerades i rabatter med mönster efter den tidens mattor eller tapetmönster. Ofta var rundlarna välvda och i mitten tronade en vacker exotisk växt som agave, någon palm eller liknande.

Mönstret till tapetrabatten 2021 kommer från "Handbok i svenska trädgårdsskötseln, Åttonde avdelningen" av Lindgren, Pihl och Löwegren från 1884. Tapetrabatten utfördes framför vinterträdgården i Göteborgs trädgårdsförening 1879. Växterna som användes då var en agave i mitten med en cirkel spetshöblomster, en brokbladig pelargon samt en cirkel med lLobelia `Kejsar Wilhelm´. Halvcirklarna fylldes med gulbladig mattram och kantades med Alternanthera amabilis (papegojbladssläktet). Som uppstickare i halvcirklarna användes elfenbenstistel. Hela skapelsen skulle kantas med kuddecheveria blandat med sempervivum-arter.

Flera av växterna är svåra att få tag på idag och då valdes andra arter som ger ett liknande intryck. Till innersta cirkeln valdes alunrot `Obsidian´, sedan `Bergslagsperlargon´ som ingår i museets levande samling och yttersta cirkeln en blå kaplobelia. Halvcirklarna fylldes med gulbladig batat och kantades med Alternanthera `Juwel´. Som uppstickare hade kronärtskocka tänkt sättas men fick ersättas med en alunrot samt grå blomsterpinne.