Torget från sekelskiftet 1900

Torget var en central plats i stadskvarteret och så är det också här på museet. På torget är det marknadsdagar och här fikas det vid värdshusets trädgårdsmöbler i doften av rosor och syrener.

Torget inspirerat av stadsparkerna

För att få lite mer liv och färg på torget har museet inspirerats av hur stadsparker kunde se ut vid sekelskiftet 1900. Stadsparker började anläggas i svenska städer från mitten av 1800-talet. Syftet med parkerna var att försköna stadsbilden och göra staden mer representativ. Från början var stadsparkerna en promenadpark för borgarklassen. Senare blev det en plats där klassgränser inte skulle ha någon betydelse. Arbetaren skulle istället för de förkastliga krogbesöken tillbringa tiden i parken med sin familj.

Parkerna blev också en ”livsnödvändighet” i de starkt växande och förorenade städerna. Stadsbefolkningen i landet växte och diskussionen fördes att parkerna hade betydelse för folkhälsan och för rekreation. De skulle också öka bildningsnivån på främst arbetarna och ge barn och ungdomar en chans att leka och bli friska och starka.

I Västerås anlades tre offentliga parker under denna tid - 1860 Vasaparken, 1862 Djäkneberget och 1865 Sundinska parken (kallas Stadsparken idag).

Flera av buskarna på torget är insamlade av museet och ingår i museets levande samling av växter.

Tapetgruppen

Mitt på torget på museet finns en så kallad tapetgrupp som var modern från mitten av 1800-talet i stadsparker och privata trädgårdar. Exotiska växter och färgstarka sommarblommor blev mycket populära. De arrangerades i rabatter/grupper med mönster efter den tidens mattor eller tapetmönster. Ofta var rundlarna välvda och i mitten tronade en vacker exotisk växt som agave, någon palm eller liknande.

Varje år planteras torgrundeln med sommarblommor i ett mönster som inspireras av bland annat trädgårdsböcker med mönsterritningar. Växterna väljs huvudsakligen efter det sortiment som fanns för drygt hundra år sedan. I mitten av planteringen står en lyktstolpe i gjutjärn. Den formklippta häcken runt rabatten är buxbom.

För årets tapetrabatt på torget har vi låtit oss inspireras av en virkad duk som används i salongen i Tenngjutaregården här på museet. I Handbok i svenska trädgårdsskötseln, åttonde avdelningen - Trädgårdsanläggningskonst (1884) ges förslag på hur man kan hitta mönster till sin tapetgrupp.

Tapetmaneret ”… är ett på senaste årtiondena uppkommet manér, utmärkande sig derigenom, att man på en större eller mindre fläck utför en anläggning så, att den kommer att likna en bordduk, en matta eller en tapet. De flesta virk-, tapet- o.d. mönster kunna alltså tjena såsom mönster för tapetanläggningar.” (s 68).

Växtlista

kanna, Canna x generalis (Cannova-Serien) CANNOVA SCARLET ('Cannova F1 Scarlet')
zinnia, Zinnia elegans (Queeny-Serien) 'Queeny Lime Orange' samt Zinnia elegans (Queeny-Serien) 'Queeny Lime Red'
grå helgonört, Santolina chamaecyparissus
smaragdvinda, Dichondra sericea 'Emerald Falls'
sammetstagetes, Tagetes patula

2024 års tapetgrupp inspirerades av Stora torget i Sala 1924. Museet firade att Sala fyllde 400 år genom att återskapa en blomstergrupp som den såg ut för 100 år sedan. Mer om arbetet med blomstergruppen finns att läsa här:

Årets torgrundel inspireras av Stora Torget i Sala 1924 Öppnas i nytt fönster.

Blomstergruppen på museet 2024