Skolträdgården

Byskolan låg ursprungligen i Råsbo utanför Tärnsjö och byggdes 1877 för 20 barn. Trädgårdsskötsel har funnits med som ämne i skolan sedan folkskolestadgan kom 1842. Trädgårdsodling ansågs vara en viktig del i barnens uppfostran. Men hur såg egentligen skolträdgården ut vid just Råsbo skola? Den historien försöker vi hitta genom att söka i arkiven.

Hur såg skolträdgården vid Råsbo skola ut?

Vid byskolan finns idag växter som hämtats från skolans ursprungliga plats i Råsbo. I frökens rabatt växer sibirisk ärtbuske (häckkaragan), syren, akleja och rosen 'Agatha'. Ärtbusken vet vi växte vid skolan kring 1925 och de andra växterna är troligtvis också äldre. Men hur såg skolträdgården egentligen ut kring 1910? Tidigare elever som gick i skolan då minns mest frökens potatisland som barnen skötte och att fröken hade pelargonier och fuchsia i fönstret.

I Landsarkivet i Uppsala finns dokument om att Råsbo skola år1891 beviljas fem kronor för inköp av växter. På en odaterad lapp finns listat fem krusbärsbuskar, två vita och två röda vinbär, två pioner, fyra lönnar och två fruktträd. Antagligen köptes det in och planterades. På fotot nedan från 1913 finns det tydliga tecken på trädgård bakom staketet. Vi ser ljusa gångar troligtvis av sand och mellan gångarna en bevuxen yta. Det sticker upp fruktträd och buskar i bakgrunden. Tomten var på ett halvt tunnland (2500 kvadratmeter) så plats fanns det.

Första noteringen att barnen fått betyg i trädgårdsskötsel hittas i Heby kommunarkiv år 1896. Mellan 1907 - 1912 finns däremot inga betyg angivna. I maj 1910 berättar en faktura att det köptes in fyra lass gödsel till skolan och 1911 införskaffades en kratta och en gångskyffel. Någon skötte trädgården och troligtvis var det barnen.

I skolrådets protokoll från 1890 finns ett förslag som beskriver hur undervisningen skulle gå till i olika ämnen, bla trädgårdsskötsel. Det står att ”Undervisning i trädgårdsskötsel bör ställas i samband med undervisningen i vextlära, meddelas vid sådana årstider, då den praktiskt kan tillämpas. Det till denna undervisning hörande trädgårdsarbetet må utföras på middagsrasten, på lämpliga tider, vår och höst”.

I Nora socken där Råsbo ingår fanns flera större skolor med välplanerade skolträdgårdar. Trädgårdsmästare hade anlitats för att ge förslag på utformning och växter. I Högsbo skola togs det ett beslut 1883 om att barnen själva skulle gräva, plantera och sköta trädgården samt få avkastningen. När skolan 1891 hade besiktning befanns "Trädgården väl vårdad och i godt skick".

Undervisningen i trädgårdsskötsel vid Råsbo skola verkar ha kommit igång igen kring 1918. I en skoldagbok från 1918 har lärarinnan Fanny Sjöberg noterat längst ner under ”Anmärkningar” att ”Trädgårdsskötsel för skolans alla klasser omfattande 6 veckor, 3 på våren och 3 på hösten”. Samma notering finns även 1919. För läsåret 1920/1921 noteras att det sammanlagda antalet undervisningstimmar i trädgårdsskötsel varit 12 och att sju gossar och fem flickor deltagit.

I Vallby Friluftsmuseums äldre blogg kan du läsa om museets sökande efter historien om Råsbo skolas skolträdgård i Heby kommunarkiv. Länk finns längts ner på sidan.

Litteratur om skolträdgårdar ger inspiration

I boken Skolträdgården från 1922 skriven av Gustaf Lind och Sigfrid Johansson beskrivs vilka köksväxter barnen kan odla och hur odlingsbäddarna kan vara utformade. I dagsläget är museets odlingar upplagda efter dessa beskrivningar. De barn som gick i skolan 1913 får vara skolbarn även i museets skolträdgård. Vid varje odlingsbädd sitter en skylt med vilka barn som odlar vilken bädd.

Köksväxter från början på 1900-talet

I barnens köksväxtland växer äldre sorter som fanns i priskuranter (prislistor) från början på 1900-talet. Där växer också lokalt insamlade sorter såsom brytbönan 'Bernadina' och schalottenlök 'Margit Olivia' som är en form av potatislök. Priskuranterna visar att mångfalden av sorter var som störst i slutet av 1800-talet. Flertalet köksväxter fanns på skolplanscherna inne i skolsalen så att barnen kunde studera dem.