Västeråsgurka och tobak

Odling av gurka

I Västerås har gurkodling varit så vanlig att staden gett namn åt druvgurka som odlas på friland. Gurka började odlas i slottsträdgården i Västerås av trädgårdsmästare Bohnsack på 1700-talet. Från slottsträdgården spred sig gurkodlingen både i staden och på landsbygden i närheten. Under Bohnsacks tid blev gurkan vanlig och såldes insyltad till Stockholm. Västeråsgurka har sedan dess sålts över stora delar av landet.

Gurkan krävde god tillgång på vatten och odlingarna låg ofta i närheten av stadens källor. Gurkodlingen krävde också mycket näring. Gödsel från stadens djur och människor användes. Framförallt var hästgödseln viktig som värmealstrare i gurklisterna. Tillgången på stallgödsel i staden förändrades i början av 1900-talet. Hästarna minskade i antal, det kom nya renhållningsstadgar och odlingen av gurka minskade.

Odling av tobak

Tobak tillhör familjen potatisväxter och kommer ursprungligen från Sydamerika. Den har i huvudsak odlats för tillverkning av tobaksprodukter men har också använts som prydnadsväxt. För tobaksframställning har arterna bondtobak (Nicotiana rustica) och virginiatobak (N. tabacum) använts. Det är bladen som används och de skördas i augusti. Traditionellt hängdes de upp på störar för att torka. Efter torkning kunde de beredas vidare till olika tobaksprodukter.

Vid torget odlas sorten ’Alida’. Namnet kommer från Alida Olsson som var en legendarisk tobaksodlare från Skåne. 1945 tog hon fram en egen tobakssort som var mer anpassad efter det svenska klimatet.

Tobak har odlats i Sverige sedan 1600-talet men det var först på 1700-talet som odlingen riktigt tog fart. Efter Karl XII:s död 1718 var Sverige fattigt efter alla krig. Nu ville staten stödja näringslivet och minska importen av varor. Därför uppmanade kung Fredrik I 1724 till tobaksodling i hela landet. Sverige skulle bli självförsörjande.

I första hand skulle städerna odla, där fanns gott om arbetskraft och gödsel. En handledning togs fram och frön från Tyskland tillhandahölls. Varje hushåll med egen täppa uppmanades att odla till egen årsförbrukning.

1750 var hälften av all tobak som användes svenskodlad. 1760 fanns det odlingar i 72 svenska städer. Därefter börjar också bönderna odla tobak på landsbygden. I Västerås odlades det på 1700-talet bland annat tobak i den gamla kungliga humlegården i nuvarande Vasaparken.

Arbetet med tobaksodlingarna var ett klassiskt kvinnoarbete och kunskapen gick ofta i arv från mor till dotter. Under det sena 1800-talet arbetsvandrade många kvinnor under sommarhalvåret till städerna för att hitta arbete vid någon av de större tobaksodlingarna.

Det mesta av tobaksskörden blev till snus. Snusandet ökade stadigt under 1800-talet och efterfrågan på råtobak var stor. Många snusfabriker anlades. En känd sådan är Sundinska Snus- och Tobaksfabriken som grundades 1839.

Det svenska klimatet var inte optimalt för tobaksodling och kvaliteten var ofta dålig jämfört med importerad tobak. Efter 1850 upphörde odlingen i de flesta städer, dock inte i Mälardalen inklusive Västerås som hade bra förutsättningar för odling. För att klara tobaksbehovet under krigsåren i början på 1900-talet blev odlandet åter viktigt för att sen minska igen. Efter att staten avskaffade tobaksbidraget på 1960-talet, fanns inte längre någon ekonomisk vinning att bedriva odling. 1964 skördades den sista kommersiellt odlade tobaken hos "Mor Alida" i Skåne.