Torget från sekelskiftet 1900

Tapetrabatten sprakar av färger

Torget var en central plats i stadskvarteret och så är det också här på museet. På torget är det marknadsdagar och här fikas det vid värdshusets trädgårdsmöbler i doften av rosor och syrener.

Torget inspirerat av stadsparkerna

För att få lite mer liv och färg på torget har museet inspirerats av hur stadsparker kunde se ut vid denna tid. Stadsparker började anläggas i svenska städer från mitten av 1800-talet. Syftet med parkerna var att försköna stadsbilden och göra staden mer representativ. Från början var stadsparkerna en promenadpark för borgarklassen. Senare blev det en plats där klassgränser inte skulle ha någon betydelse. Arbetaren skulle istället för de förkastliga krogbesöken tillbringa tiden i parken med sin familj.

Parkerna blev också en ”livsnödvändighet” i de starkt växande och förorenade städerna. Stadsbefolkningen i landet växte och diskussionen fördes att parkerna hade betydelse för folkhälsan och för rekreation. Den skulle också öka bildningsnivån på främst arbetarna och ge barn och ungdomar en chans att leka och bli friska och starka.

I Västerås anlades tre offentliga parker under denna tid - 1860 Vasaparken, 1862 Djäkneberget och 1865 Sundinska parken (kallas Stadsparken idag).

Flera av buskarna på torget är insamlade av museet och ingår i vår levande samling av växter.

Tapetrabatten på torget

Tapetrabatten

Mitt på torget finns en så kallad tapetgrupp som var modern från mitten av 1800-talet i stadsparker och privata trädgårdar. I mitten på 1800-talet blev exotiska växter och färgstarka sommarblommor mycket populära. De arrangerades i rabatter med mönster efter den tidens mattor eller tapetmönster. Ofta var rundlarna välvda och i mitten tronade en vacker exotisk växt som agave, någon palm eller liknande.

Tapetrabatten 2019 på bilden ovan planterades med grå helgonört, alunrot, tagetes, lyckliga Lotta, zinnia samt smaragdnjurvinda. Mönstret kommer från "Tidning för trädgårdsodlare" från 1891.

Öppet alla dagar året runt