Soldattorpets odlingar

Soldattorpets fähus och vassmattehus

Trädgården vid soldattorpet speglar tiden vid sekelskiftet 1900. Soldaten tilldelades en bit mark av rotebönderna och på marken odlade familjen för att överleva.

Växter till nytta och nöje

I trädgården finns växter både för nytta och nöje. Trots att livet oftast var hårt och fattigt fanns det plats för växter som gav glädje också. Vid soldattorpet finns en rabatt vid husknuten med växter som var vanliga för hundra år sedan såsom akleja, löjtnantshjärta och gubbaskägg (munkrenfana).

Kålrot

I köksväxtlandet odlade soldatfrun kål, morötter, palsternacka, kålrot och allehanda kryddväxter. På museet växer rabarber `Egebostället´ och pepparrot `Fornaboda´ som är insamlade i Västmanland och ingår i vårt klonarkiv. Läs mer om klonarkivet under Relaterat nedan.

Fram till sekelskiftet 1900 fanns det fler sorter av krusbär än av vinbär. Vid soldattorpet växer till exempel krusbäret 'Röda Syltbär' från Övertjärn. Runt sekelskiftet 1900 kom dock den amerikanska krusbärsmjöldaggen och odlingar slogs ut och buskar dog. Vinbären drabbades inte och därmed ökade deras popularitet under 1900-talet.

På åkern odlade soldaten säd, potatis, rovor och ärter.

Torpinventeringar ger kunskap om växterna

Eva Timm var en prästdotter från Lillhärads socken, strax norr om Västerås. Under åren 1895-1915 fotograferade hon socknens alla gårdar och torp. På hennes foton kan man se att de vanligaste växterna i torpträdgårdarna var fruktträd, buskar och rabatter. De vanligaste buskarna var syrener.

Eva Timms fotografier låg till grund för inventeringar av övergivna torp och deras kulturväxter som gjordes 2004-2006. Ett trettiotal torplämningar i Lillhärads, Skinnskattebergs samt Rytterne socken inventerades. Genom inventeringarna har vi fått mycket kunskap och växter från torp runtom i Västmanland.

Vid torpet finns många växter som samlades in vid torpinventeringen. Här finns bland annat kaprifol, humle och akleja från Lillhärad och parksmultron och krusbär från Rytterne.

Fruktträdgården

Soldattorpets fruktträdgård

Fruktträdgården vid torpet är den första fruktträdgård som anlagts utan att veta vilka sorter som har planterats. Här finns äpplen och päron som samlats in från ödetorp och gårdar.

Vid torpinventeringarna som beskrivs ovan fanns ofta fruktträd kvar, men de gick inte att sortbestämma. Därför samlades ympris in från torpen och ympades på grundstammar på museet. Det gjordes för att med tiden få en chans att sortbestämma den frukt som torparna i Västmanland hade i början av 1900-talet. Hittills har vi hittat många frösådder men också sorter såsom Mälardalens Vitgylling, Aspa Hushållspäron och det lite ovanliga päronet Eyewood.

Inspirationen att ha fruktträdgården i anslutning till soldattorpet kommer från Barkarö socken utanför Västerås där många av torpen hade fruktodlingar. 1895 såldes Barkarö gård och dess mark styckades upp i många mindre delar. Många av de torp som byggdes hade för små ägor för att familjen skulle kunna leva på det. Hantverk eller fruktodling blev en extra inkomstkälla. Samma förhållanden fanns vid soldattorpen.

I museets fruktträdgård växer till exempel Barkaröäpplet. Det är en sort som två män medvetet skapade i början av 1900-talet, av sorterna Hampus och Röd astrakan. De sålde sin frukt på torget där en nyfiken flicka fick dem att hitta på ett namn till sorten. I fruktträdgården finns också farfar Anders skolträd. Pojken Anders fick lära sig att ympa när han gick i skolan i Västervåla socken på 1870-talet. Det lyckade resultatet fick han ta hem och plantera på gården.

Öppet alla dagar året runt