Friluftsmuseets historia

Sommarfesten 1939, Surahammars musikkår spelar.

Vallby Friluftsmuseum grundades 1921 av intendent Sven T. Kjellberg. Syftet var att visa den västmanländska kulturen och dess olika uttryck men ses som en helhet – ett Västmanland i miniatyr.

Under sina resor runtom i Sverige i slutet av 1800-talet, såg forskaren och folkbildaren Arthur Hazelius att det gamla bondesamhället höll på att försvinna. I takt med att jordbruket mekaniserades, fick man hitta andra sätt att försörja sig. Många tog jobb på fabriker och sågverk, och allt fler flyttade in till städerna. Hazelius började samla in allt från föremål, dräkter och byggnader till berättelser om seder och bruk. Istället för fornminnen, kungar och krig, ville Hazelius visa och berätta om människornas liv i arbete och fest, i slott och koja. År 1891 invigdes Skansen i Stockholm, ofta betraktat som världens första friluftsmuseum. Hazelius tankar och visioner spreds runtom i landet och fler friluftsmuseer grundades.

År 1861 hade Västmanlands Fornminnesförening bildats av Richard Dybeck. Föreningen samlade in fornminnen, föremål och arkivalier. År 1915 beslutades att föreningen skulle verka för att få till stånd ett friluftsmuseum även i Västmanland. År 1917 köpte föreningen in den första byggnaden, en bodlänga från Hemmingsbo. Den plockades ned i väntan på vidare besked om friluftsmuseet och dess placering.

Samma år fick fornminnesföreningen ekonomiska anslag från landstinget och Västerås stad för att anställa en intendent. Uppdraget gick till den 26 år gamla fil.kand Sven T. Kjellberg, som tillsammans med hustrun Brita flyttade till Västerås.

Fornminnesföreningens allt-i-allo Nils Nygren fyllde en viktig funktion som Kjellbergs assistent. De följdes åt på de många resorna runtom i länet, där de hittade föremål och byggnader som kunde köpas eller doneras.

Kjellberg skissade upp kartor över det nya friluftsmuseet. Han hade redan sett ut den mark där han önskade förlägga museet, en yta med många olika naturtyper. Med stor entusiasm tiggde Kjellberg pengar från olika bidragsgivare och fonder, men det behövdes mer pengar. På Kjellbergs inititativ ordnade fornminnesföreningen därför en tillställning vars överskott gick till friluftsmuseets uppbyggande. Vårfesten på Djäkneberget i maj 1920 blev ett oförglömligt kalas. Revy, karnevalståg, skjutbana, tombola, regementsmusik, tornerspel och mycket mer lockade flera tusen västeråsare. Intäkterna blev så stora att det äntligen blev möjligt att skapa det efterlängtade friluftsmuseet.

År 1921 fick fornminnesföreningen klartecken för arrendet av marken och kunde resa det första huset, Hemmingsboboden. Året efter uppfördes Tenngjutaregården. Kjellberg kom att bli kvar i sin tjänst fram till 1927. Under hans tid flyttades ett tjugotal byggnader till Vallby. Kjellberg fortsatte sedermera sin yrkesbana på Kulturen i Lund, medan Nygren kom att arbeta på Vallby fram till sin död.

Kjellberg ligger bakom de ord, som än idag är viktiga i arbetet på och med Vallby Friluftsmuseum: ”Det är mitt hopp, att även andra skola därute finna icke blott förströelse vid betraktande av tingen utan även en fördjupad uppfattning av livet självt”.

Vallby Friluftsmuseum ägs och drivs idag av Västerås stad.