Kolonistugan

Kolonistugan

Huset låg tidigare på Åsgatan 10 i Västerås och flyttades till museet år 2000.

Byggnaden låg ursprungligen på Pilgatan där den fungerade som fotoateljé men flyttades till Åsgatan 1908. Ägaren Karl Bäckman hade tänkt bygga ett bostadshus på tomten, men hans fru ville inte flytta så långt ut på landet därför kom huset att fungera som sommarstuga i fortsättningen.

Byggnad

Huset består av ett rum med inglasad veranda. Byggnaden har en regelstomme med stengrund. Fasaden har omväxlande liggande och stående röd panel mellan ett rutnät av vitmålade bräder. Taket är ett plåttäckt sadeltak och verandans tak är täckt med papp.

Interiör i kolonistugan. Foto Bodil Wike.

Interiör

Innanför den inglasade verandan når man rummet genom en vitmålad dörr. Direkt till höger finns en köksavdelning med köksbänk och överskåp med skjutdörrar och underskåp. Under det spröjsade fönstret står ett matbord med tillhörande stolar. Direkt till vänster om entrédörren finns en inbyggd garderob. Väggar, garderob och köksinredning är klädda med pärlspont. Huset saknar vatten, avlopp och elektricitet.

Behållare för bekämpningsmedel

I huset finns en behållare för spridning av bekämpningsmedel som sätts på ryggen då man går runt i sin trädgård. Bekämpningsmedel som exempelvis DDT spreds glatt i trädgårdarna på 1950-talet. DDT, som är ett insektsgift, introducerades i Sverige 1942 men är sedan 1970-talet förbjudet att sprida i Sverige och de flesta andra länder och är klassat som miljögift.

Trädgård

I trädgården finns växter som museet samlat in främst från trädgården på Åsgatan. Här växer syren, pioner, daggros, vildvin, kärleksört och daglilja. Bärbuskar med svarta och vita vinbär, krusbär och hallon. I kökslandet odlas potatis, bondbönor, dill, persilja, kålrötter och rödbetor.

Kolonirörelsen

Redan i slutet av 1800-talet fanns koloniområden i Sverige. Syftet med koloniområdena var att stadens arbetare där skulle kunna odla sin egen mat, komma iväg från staden och få frisk luft, lugn och vila. Tanken var att de som annars skulle gå till krogen och dricka på sin lediga tid, skulle utföra nyttigt arbete vid kolonistugan istället.

I Västerås bildades det första koloniområdet 1909 och 1918 bildades Västerås koloniträdgårdsförening.

I början var kolonistugorna mycket enkelt byggda. Kolonistugorna fungerade i början enbart som regn- och vindskydd och var inte större än cirka 4-6 kvadratmeter. Under tidens gång har regler på storlekar och utseende skiftat och stugorna har blivit större. Det som odlades var framförallt potatis och bönor. Senare började man att odla prydnadsväxter, anlägga fina gräsmattor och bygga bättre och större stugor. Kolonilotten blev en plats för avkoppling.

Öppet alla dagar året runt