Bergsmansgården

Film om bergsmansgården och hur den en gång kan ha använts. Vid dukat bord läser bergsmannen ur psalmboken denna oktoberdag i nådens år 1695. Brasan ger värme och lyser upp de vackert bemålade väggarna.

Hus på bergsmansgården

Spikgården

Bergsmansgårdens stuga kommer från Grimsö bergsmansby, Ramsberg. Huset har använts som gäst-och feststuga. Gården är en gåva av svenska staten och uppfördes på museet 1924. Till den ursprungliga gården fanns även boningshus och andra byggnader.

Stugan kallas även Spikgården. Den var från början en cellstuga med var sin ingång till de två rummen. Efterhand har rummen fått en direkt förbindelse med varandra.

Huset uppfördes som ett envåningshus men sattes i början av 1700-talet som en övervåning på en ny manbyggnad på gården. När huset flyttades till museet togs bara den ursprungliga byggnaden med. Huset är idag åter en envåningsbyggnad.

Målning i spikgården från 1641. Foto Bodil Wike.

Målningar

Huset har troligen byggts och invändigt målats för makarna Olof Larsson och Anna Persdotter. Väggarna och taket, i det ena av de två rummen, är vackert målade med blad- och blommönster i svart och vit temperafärg direkt på timret. För att få väggarna släta har man satt lister mellan timmerstockarna.

Bröllopet i Kana, målning i spikgården. Foto Bodil Wike.

På norra gavelväggen finns en målning som föreställer bröllopet i Kana då Jesus förvandlade vatten till vin. Ovanför fönstret på samma vägg är psalm nr 103 ur psaltaren målad. På väggen vid dörren vaktar en soldat i dräkt från Karl XI:s tid. Längs överkanten på samma vägg sträcker sig en text som delvis är utplånad men här går att läsa Johannesevangeliet 3:16. ”Så älskade Gud werlden, att han uthgaf sin enda son på thet at hwar och en som trohr på honom skall icke förgås utan få ewinnerligt Liif”. I taket ovanför långväggens fönster finns ett kristusmonogram och husbondefolkets initialer målade, OLS och APD, samt årtalet 1674.

Byggnadskonstruktion

Stugan är uppförd av bilade timmerstockar och har haft rödfärgade husknutar för att bättre stå emot röta. I övrigt har byggnaden varit omålad. Taket består av kroppås och två leåsar av stora timmerstockar. Takbrädorna vilar på sparrar och under torvtaket finns flera lager av näver. Trappan, vindskivbrädorna och taket har nyrekonstruerats efter byggnadens uppförande på museet.

Vid det ursprungliga uppförandet av gården i Grimsö slogs i den nuvarande sydvästra knuten två trollstenar in under den överliggande knutskallen nära husgrunden. Detta gjordes som skydd för huset mot onda makter och olycka.

Vad är en bergsman?

Bergsmannen arbetade med att bryta järnmalm i gruvan och tillverka tackjärn i hyttan. Till gården fanns också ett jordbruk med boskapsskötsel och skogsbruk. De olika gårdarna i byn ägde och drev hyttan gemensamt och bildade hyttelag. Även gruvan ägdes gemensamt.

Bergsmannens arbetsår

Arbetet under ett år på gården kunde se ut ungefär så här: På vintern började man arbeta i hyttan. Man körde dit kol och malm. På våren arbetade man intensivt i hyttan men man var också ute och plöjde och sådde på åkern. Sommarens arbete delades mellan arbete i gruvan och skörd av hö. I början av hösten skördade och plöjde man på åkern. Därefter var det dags för tröskning av säden och kolning ute i kolmilorna i skogen.

Byggnader på bergsmansgården

Fatbur

Fatburen är skänkt av Erik Hans och kommer från bergsmansgården Lilla Bråfors bergsmansby, Norberg. Den uppfördes troligen under 1600-talet och flyttades till museet 1924. Vid denna tid tillhörde den släkten i Lilla Bråfors, vars förste gårdsinnehavare var nämndemannen Hans Olofsson som avled 1694.

Byggnaden har varit använd som stall med höloft på övervåningen. Den är uppförd i knuthugget, svagt bilat rundtimmer som tjärats. Övervåningen är utkragad på alla sidor. En dörr på ena gaveln leder in till undervåningen och ingången till övervåningen består av en lucka på motsatta gaveln. På dörrens yttersida har flera femuddiga stjärnor skurits in som skydd mot ond magi.

Härbre

Byggnaden är donerad av S.A Hedlund och uppfördes på friluftsmuseet 1926. Den kommer från bergsmansgården Lilla Bråfors i Bråfors bergsmansby, Norberg.

Härbret har troligen använts som visthusbod. I visthusboden förvarades matvaror. Byggnaden, som består av ett rum, är uppförd av grovt bilat och knuthugget timmer under torvtak.