-  - 
Startsidan - Vallby Friluftsmuseum. - 
 - Kontakt -     Webbkarta -     In English -     Sök - 
Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information och nytt på webbplatsen - Du är här Startsida -  / Trädgård och odling

Dahlior i borgarträdgården.

Vit höstflox i borgarträdgården.

Luktärt i borgarträdgården.

Skräddartulpan i borgarträdgården.

Torgrundeln 2008.

Torgrundeln.

Västeråsgurka

 -  

Stadskvarteret

Stadskvarteret med torget, Tenngjutaregården med borgarträdgården, arbetarbostaden med sin bakgård och gurk- och tobaksland visar en bild av en västmanländsk stad runt sekelskiftet 1900.

Torget

Torget är en central plats i stadskvarteret, och på museet. Här är det marknadsdagar och här fikas det vid värdshusets trädgårdsmöbler i dofter av honungsrosor, albarosor, bourbonros och syrener.

Torgrundel

Torgrundeln

Torgrundeln är en så kallad tapetgrupp som var modern från mitten av 1800-talet i den tidens parker och trädgårdar. Exotiska växter och färgstarka sommarblommor var mycket populära. De arrangerades i rabatter med mönster efter den tidens mattor eller tapetmönster. Ofta var rundlarna välvda och i mitten tronade en vacker exot som agave, någon palm eller liknande.

Varje år i början av juni planterar vi torgrundeln med sommarblommor i ett mönster som vi väljer från 1800-talets trädgårdsböcker. Växterna väljer vi efter det sortiment som fanns för drygt hundra år sedan.

Till jul och påsk gör vi installationer och gestaltningar i rundeln.

Västeråsgurka och tobak

I Västerås har gurkodling varit så vanlig att staden gett namn åt druvgurka som odlas på friland.

Gurka började odlas i slottsträdgården i Västerås av trädgårdsmästare Bohnsack på 1700-talet. Från slottsträdgården spred sig gurkodlingen både i staden och på landsbygden i närheten. Under Bohnsacks tid blev gurkan vanlig och såldes insyltad till Stockholm. Västeråsgurka har sedan dess sålts över stora delar av landet.

Gurkan krävde god tillgång på vatten och odlingarna låg ofta i närheten av stadens källor. Gurkodlingen krävde också mycket näring. Gödsel från stadens djur och människor användes. Framförallt var hästgödseln viktig som värmealstrare i gurklisterna. Tillgången av stadens gödsel förändrades i början av 1900-talet. Hästarna minskade i antal, det kom nya renhållningsstadgar och odlingen av gurka minskade.

Vi odlar gurka i täppan bredvid Flinkstugan på torget. De senaste åren har vi dragit upp plantor och odlat dem med hjälp av varmbänkar. Hästgödsel läggs i botten på bänkarna och värmer sådden.

Bohnsack odlade också tobak i slottsträdgården. Tobaksodlingen blev stor i Sverige under 1700-talet och det var framförallt i städerna den odlades. Fredrik I hade uppmanat till odling för att minska importen och få Sverige självförsörjande. År 1760 odlades det som mest i 72 städer. Det var främst kvinnor som skötte odlingarna i städerna. I Västerås var Axel Teodard Sundin stor tobaksfabrikör under 1800-talet, med fabrik på Fabriksgatan och bostad vid Stora Gatan 42. År 1915 köptes firman upp av Svenska tobaksmonopolet.

Vi odlar tobak tillsammans med gurka i stadskvarteret för att visa de två grödor som framförallt odlades i staden Västerås.

Borgarträdgården

Borgarträdgården och Tenngjutaregården

Detta är den borgerliga familjens lustträdgård runt sekelskiftet 1900, de som bor i Tenngjutaregården vid torget. Trädgården är deras finrum fast utomhus så här är fullt av prydnadsväxter. Vi har valt att plantera framförallt passande växter ur museets levande samling här, rosor, perenner och dahlior. Här finns blomsterrundeln med sin sommarblomsplantering och snäckorna som kantar och spegelklotet på sin piedestal. Här finns tidstypiska trädgårdsmöbler för att slå sig ned och vila benen en stund, för både stora och små.

Arbetarbakgården

Bakgården

På arbetarbostadens bakgård tvättas det och huggs ved. Här finns ingen plats för odlingar. Ett stort äppelträd, av sorten Sävstaholm, står mitt på gården och intill väggen växer rabarber. I fönstret kan en farstufis stå, det vill säga Doktor Westerlunds hälsoblomma eller rosengeranium. Den kan dölja de oönskade dofterna i det trångbodda hemmet.

Trekanten

Perennerna i Trekanten samlades in på 1970-talet. Många villor i kvarteren Karlsdal, Bergsmannen och Släktforskaren revs då för att ge plats åt flerfamiljshus. En kvinna på Karlsundsvägen började rädda perennerna från de gamla tomterna genom att gräva upp dem och flytta dem till sin trädgård. Hon har berättat att det var svårt att köpa dessa växter i handeln på 1970-talet, de gamla trotjänarna var inte moderna. Hon har prickat in på en karta från vilken fastighet varje växt har hämtats.

Vi har valt att visa dem tillsammans som en samling. Så här möter du Västerås stads perenner från tidigt 1900-tal, minst. Här växer luktpion, bondpion, jätterams, höstaster, gullsolros, stormhatt, praktlysing, stjärnflocka, bergklint, praktbetonika, akleja, trädgårdsnattviol, prästkrage, tovsippa, plymspirea, skuggröna, såpnejlika, fänrikshjärta och vårkrage.

 - Tillbaka Tillbaka  -    UppUpp  -