-  - 
Startsidan - Vallby Friluftsmuseum. - 
 - Kontakt -     Webbkarta -     In English -     Sök - 
Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information och nytt på webbplatsen - Du är här Startsida -  / Trädgård och odling

Narciss vid prästgården.

Pärlvide Gussjö.Pärlvide, Gussjö.

Svenskbybornas pelargon.
Svenskbybornas pelargon.

Ros Persian Yellow.
Rosen Persian Yellow.

 -  

Prästgårdens trädgård

Prästgården.

I början av 1800-talet var prosten Muncktell präst i socknarna Kärrbo, Sevalla och Irsta utanför Västerås. Prosten Muncktell skrev dagböcker där han berättar om livet i stort, om sin verksamhet som präst, om sina vedermödor och personliga krämpor och han berättar också om sina odlingar.

Prästerna var ofta duktiga odlare, både i trädgård och på åker. De spred sina odlingskunskaper och växter till andra. Prästerna kunde också fungera som traktens läkare.

Prosten Muncktell var mycket trädgårdsintresserad och skrev om det i sina dagböcker. Där beskriver han bland annat sin kryddgård, varifrån han hämtade "kryddgårdssaker". Muncktell, liksom många andra präster, sådde och drog upp mycket växter själv. Han hade en plant- eller drivlave för uppdragning av frön. Han fick också växter från trädgårdsmästaren på Gäddeholm.

Odlingar med inspiration från Muncktells dagbok

Museet har med inspiration från dagboken lagt en kryddgård och plantskola vid Prästgården. I plantskolan står många av de växter som ingår i museets levande samling på tillväxt. Där har Hesselbyholsmlindarna sin uppförökningsplats.

Läs mer om Hesselbyholsmlindarna.

Prästens roll som folkbildare

I prästens utbildning ingick naturvetenskap, speciellt botanik och medicin. Under 1600- och 1700-talen var studiet av världen och dess innehåll ett sätt att bättre förstå och uppskatta Guds skapelse.  Under 1700-talet diskuterades hushållningsaspekter och möjligheten till självförsörjning och flera skrifter gavs ut inom ämnet.

Man betonade prästens roll som folkbildare och den som kunde sprida kunskap om odling och ekonomi till bönderna. Under 1800-talet bildades Hushållningssällskap i länen och många präster blev aktiva medlemmar. 1842 kom folkskolestadgan som bestämde att alla barn hade rätt till utbildning. Under 1800-talet kom också trädgårdsodling att bli ett ämne i skolan. Läraren kom till viss del att överta prästens folkbildande roll även om de ofta verkade sida vid sida. Både skolan och prästen kunde lära ut kunskap om förökning av växter, till exempel ympning och eleverna fick ofta ta hem sina träd, ”läseträd”.

Trädgården framför prästgården

Rabatten framför prästgården har ingen historia, vi vet inte när den anlades och om den är tänkt att illustrera tiden i början av 1800-talet. Det är därför en rabatt som med tiden får försvinna eller göras om.

Fruktträdet är ett Råby Rubin med en mistel som vi sått in där. Troligen har vi både en han- och honmistel i trädet. Det är bara honmisteln som bär bär, vilket den gjort från år 2013.

Framför prästgården växer vide med väldigt vackra och skimrande videkissar riktigt tidigt på våren. Den går under namnet pärlvide hos givaren. Botaniskt finns inte någon sådan art eller sort men tills vi vet mer kallar vi den för pärlvide.

 - Tillbaka Tillbaka  -    UppUpp  -