-  - 
Startsidan - Vallby Friluftsmuseum. - 
 - Kontakt -     Webbkarta -     In English -     Sök - 
Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information och nytt på webbplatsen - Du är här Startsida -  / Trädgård och odling

Chinese cactus.
Chinese cactus

Ormöga från Gammelgården i Köping.
Ormöga

Vita vinbär från Åsgatan.
Vita vinbär från Åsgatan

Krusbär från Åsgatan.
Krusbär från Åsgatan

Kökslandet.
Kökslandet

 

 -  

Kolonistugans trädgård

Körsbärsträd i blom utanför kolonistugan.

Kolonistugans inredning och dess odlingar visar en kolonistugemiljö från 1950-talet. På framsidan möter du en liten prydnadsträdgård, för på 1950-talet behövde inte allt bara vara till nytta. På baksidan av stugan finns nyttoträdgården med kökslanden.

I trädgården finns växter som museet samlat in främst från tomten på Åsgatan där stugan stod, såsom syren, pioner, daggros, rabarber, vildvin, kärleksört och daglilja, bärbuskar med svarta och vita vinbär, krusbär och hallon. Vi vet inte hur gamla de är men tycker att det finns ett värde i att växterna får höra ihop med sitt hus igen. Dessutom är krusbären mycket goda och den uppstammade syrenen visade sig vara en vacker dubbel vit. I kökslandet odlas potatis, bondbönor, dill, persilja, kålrötter, morötter och rödbetor. Här är mångfalden av sorter mindre, många lokala sorter har försvunnit. Vi har valt att odla sorter som rekommenderades i trädgårdslitteraturen från 1950-talet.

1950-talet är en tid för oorganiska gödselmedel och Blåkorn är ett av dem. Det sprutas flitigt i trädgårdarna och koloniföreningarna har speciella ”sprutare” som bekämpar allehanda skadeinsekter med DDT och liknande ämnen. Man hade äntligen fått medel som hjälpte, insikten om medlens farlighet kom långt senare.

Kolonirörelsen

Redan i slutet av 1800-talet fanns koloniområden i Sverige. Syftet med koloniområdena var att stadens arbetare där skulle kunna odla sin egen mat, komma iväg från staden och få frisk luft, lugn och vila. Tanken var att de som annars skulle gå till krogen och dricka på sin lediga tid, skulle utföra nyttigt arbete vid kolonistugan istället.

I Västerås bildades det första koloniområdet 1909 och 1918 bildades Västerås koloniträdgårdsförening.

I början var kolonistugorna mycket enkelt byggda. Kolonistugorna fungerade i början enbart som regn- och vindskydd och var inte större än cirka 4-6 kvadratmeter. Under tidens gång har regler på storlekar och utseende skiftat och stugorna har blivit större. Det som odlades var framförallt potatis och bönor. Senare började man att odla prydnadsväxter, anlägga fina gräsmattor och bygga bättre och större stugor. Kolonilotten blev en plats för avkoppling.

 - Tillbaka Tillbaka  -    UppUpp  -