-  - 
Startsidan - Vallby Friluftsmuseum. - 
 - Kontakt -     Webbkarta -     In English -     Sök - 
Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information och nytt på webbplatsen - Du är här Startsida -  / Program

Detlaj av majstången.

Dansuppvisning på midsommarafton.

 -  

Majstången på Vallby Friluftsmuseum

Den majstång som finns på Vallby, härstammar från början av 1800-talet. Originalet finns i Hellby by, Säby socken, Strömsholm. Stången kröns av en tupp och har därunder en väderflöjel, som består av ett i en träram infattat glasstycke, ytterst försedd med en tygvimpel i de västmanländska blå och vita färgerna. Härunder var ursprungligen en sköld med Oskar II:s monogram under en krona. På kopian vid Vallby bär skölden istället Västmanlands vapen. Därefter finns en horisontalt hängande krans av rönn, en treudd, en horisontalt hängande krans av ek, en sexuddig stjärna samt nederst en träarm i form av en ljusarm med fyra ljus. För övrigt är stången virad med en grön långkrans.

I de västmanländska bygderna har det dock varit långt ifrån allmänt bruk att vid midsommar resa en lövad majstång. Majstången infördes sent i våra bygder. Det är framförallt vid bruken, brunnsorter, lägerplatser och herrgårdar de förekom, och där förekom de inte i någon större utbredning förrän under 1800-talet. En bonde omtalade att det var sed att klä majstång på 1850-60-talet i Hebo by, Västerfärnebo socken, men att det knappast förekom i övriga socknen. I Garlinge by i Medåkers socken infördes bruket i slutet av 1800-talet, men även där tycks man ha varit rätt ensamma om det. Enligt sagesmannen torde det varit inflyttningar från Västermo i Södermanland, som medförde denna sed till Garlinge. Även uppgifter från äldre tid tyder på att majstångsresandet varit sällsynt. I prosten Axelssons beskrivning över Snävringe härad från 1770-talet förekommer en skildring av midsommarfirandet, där det väsentliga tycks vara att pryda stugorna med löv, beströ golvet med blommor samt ungdomens dans och plockande av det gröna.

Uppteckningar om seden att någon vid midsommar klär sig i grönt för att därefter dansa i denna skrud, finns från flera socknar, liksom s.k midsommarbröllop, där en brud och en brudgum korades bland traktens ungdom. Dessa fick sedan inleda dansen. Dessa bröllop har ibland förklarats med att man symboliskt överför fruktsamheten till naturen.  I en sägen från Norberg omtalar Robert Blumenberg att ungdomen från flera socknar brukade samlas på Dansarvallen på Nordansjöskogen till dans och lek ”till dess att en gång en qvinna klädd till Midsommarbrud en dylik natt blef av en man borttagen och alldeles försvann i jorden”.  

 - Tillbaka Tillbaka  -    UppUpp  -