-  - 
Startsidan - Vallby Friluftsmuseum. - 
 - Kontakt -     Webbkarta -     In English -     Sök - 
Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information och nytt på webbplatsen - Du är här Startsida -  / Hus och gårdar

Telefonkiosk på torget.

Skultunaboden.

Hemmingsboboden.

Pumphuset.

Flinkstugan

Gaggeska gården.

Tenngjutaregården.

 -  

Stadskvarteret
Vy över torget.

Miljön kring torget

I museets stadskvarter kommer du först in på torget. Torget hade sin centrala plats i staden. Runt torget fanns bodar för försäljning och här hade man regelbundet marknader.

I torgets mitt finns en tapetplantering. Varje år görs rundeln om med nya växter och ett nytt mönster.

En loftbod från Skultuna och en bodlänga från Hemmingsbo hör också till miljön kring torget. Telefonkiosken är från 1900-talets början.

Läs mer om trädgårdarna och odlingarna i stadskvarteret.

Pumphus

Pumphuset kallas även för Öjemarska brunnen. Brunnen är en åttkantig byggnad med svart plåttak, på toppen finns en drake i plåt.

Från början stod den på Hamngatan i Västerås och flyttades därifrån 1888. Den köptes då av en gästgivare Eriksson, som flyttade den till Nordanö vid stadens östra utmarker.

Senare flyttades pumphuset till Djäkneberget. Där fick den fungera som redskapsbod fram till 1928, då den flyttades till Vallby Friluftsmuseum.

I Västerås fanns förr ett antal stadspumpar från vilka allmänheten kunde hämta vatten. Att använda stadspumpar var vanligt i staden eftersom man inte hade rinnande vatten i hemmen. Pumpen var dessutom en plats man samlades vid för att prata, skvallra och diskutera.

Flinkstugan

Flinkstugan låg från början innanför en liten stengärdesgård vid Djäknegatan på Kyrkbacken och är byggd i slutet av 1700-talet. Stugan uppfördes på Vallby Friluftsmuseum 1924.

Stugan består av två rum och saknar förstuga. De fattiga i staden bodde ofta i stugor liknande denna. På sin plats vid torget visar den lilla anspråkslösa stugan hur skilda bostadsförhållandena var mellan de mindre bemedlade och de mer välbeställda stadsborna.

På 1870-talet bodde körkarlen Anders Flink i stugan. Det är han som fått ge namn åt den. I byggnaden finns nu museets lek-och lärmiljö.

Gaggeska gården

Gården låg från början vid Fiskartorget i Västerås och flyttades till Vallby 1960. I byggnaden finns nu värdshuset Systrarna på Gaggeska gården.

Gården har sitt namn efter Rudolf Gagge (1834-1912) som ägde gården vid 1800-talets slut. Han var en av Västerås mer kända personligheter på sin tid, stadsfullmäktigeledamot, kompositör, författare och konstnär.

Tenngjutaregården

Tenngjutaregården har fått sitt namn efter stadens sista tenngjutarmästare Carl Petter Eckerström. Huset har stått på Kopparbergsvägen i Västerås och kom till museet 1922.

Husets timmerväggar var tidigare rödfärgade men blev under 1850-talet övertäckta med en panelfasad.

På bottenvåningen finns idag en silversmedja, butiken Glasbiten och en museimiljö i form av ett tryckeri.

På övervåningen öppnades en ny museimiljö i december 2006. Den har inretts som det kunde se ut hos en familj, av "bättre medelklass", kring sekelskiftet 1900, med förmak, salong, herrum/bibliotek samt jungfrukammare. Familjen som bodde i gården kring förra sekelskiftet hette Barklund. Museet har haft denna familj som utgångspunkt vid inredningen av våningen.

 - Tillbaka Tillbaka  -    UppUpp  -