-  - 
Startsidan - Vallby Friluftsmuseum. - 
 - Kontakt -     Webbkarta -     In English -     Sök - 
Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information och nytt på webbplatsen - Du är här Startsida -  / Hus och gårdar

Höst vid bondgården.

Julbord i bondgården.

Detaljbild på dörrhandtag i bondgården.

Kvinnor arbetar med karda och spinna ull.

Detaljbild från väggmålning i bondgårdens feststuga.

Täljning utanför bondgården.

Bondgårdens pigkammare.

Fägården.

Fägården.

Oxstall.

 

 -  

Bondgården

Bondgården.

Bondgården med tillhörande byggnader är en typisk västmanländsk bondgård. Till museets bondgård hör fjorton byggnader, kålgård, åkrar, ängar, hagar och skog. På gården bodde en familj bestående av bonden och bondmoran, deras barn, pigor, drängar och de gamla som tidigare ägt gården och som oftast var bondens föräldrar eller svärföräldrar.

Gårdstypen är vanlig i mellansverige och kännetecknas av att den är sammansatt av två slutna gårdar; mangården och fägården. Vid mangården finns bostadshus och ekonomibyggnader. På mangården står vårdträdet i mitten av gårdsplanen. Vårdträdet som här är en ek, planterades ofta mitt på gårdsplanen nära huset. Man trodde att det hade kraft att skydda gården mot olycka.

Runt fägården ligger djurens stallar; hönshus, svinhus, ladugård och stall.

Läs mer om trädgården och odlingarna vid bondgården.

Mangård

Mangården kommer från Norrsylta, Munktorps socken. Gården lät uppföras av Olof Hansson på 1700-talet. Det är en så kallad parstuga uppdelad på två stora rum - vardagsstugan och helgdagsstugan. Dessutom finns en förstuga med mjölkkammare samt en liten sovkammare.

I vardagsstugan sov man, lagade och åt mat och gjorde andra inomhussysslor. Helgdagsstugan gick inte att värma upp och användes bara vid festligare tillfällen under sommarhalvåret såsom bröllop, dop och lekstugor.

Väggmålningarna i helgdagsstugan är från tiden omkring 1770 och kommer från Nasta, Munktorps socken.

Undantagsstuga

Undantagsstugan kommer från Sörsylta, Munktorps socken. Här bodde de gamla som tidigare ägt gården.

Portliderlänga

I den här byggnaden finns både mangelbod och brygghus. I brygghuset bryggde man öl, tvättade kläder och slaktade mindre djur. Den öppna porten användes som stall för besökares hästar och en trappa upp fanns rum för den som ville övernatta på gården. Längst bort i byggnaden finns en vävkammare. Här finns nu en utställning om gården.

Loftbod

I bottenvåningen finns bagarstuga, matbod och en bod för redskap som användes för tillverkning av textilier. Här finns också en snickarbod. En loftgång löper längs övervåningen där pigkammare och drängkammare finns. Pigor och drängar sov ofta i mangårdsbyggnaden på vintrarna men om sommaren flyttade de ut till loftboden.

Stolpbod

Här förvarades säden. Boden har stolpar eller ben för att skydda mot angrepp från råttor och möss. Ytterligare en sädesbod står nere i backen.

Stall med portlider

Byggnaden som skiljer av mangården från fägården är ett stall med portlider. Öppningen leder in till fägården. Stallet var till för gårdens hästar. Logen användes då säden skulle tröskas. Här förvarades också hö, halm och säd.

Fähus

Ladugården ligger på den andra sidan av fägården. Här stod korna. Idag finns här höns, gäss och kaniner.

Svinhuset inrymde gårdens grisar. Mellan stolpboden och ladugården finns ett litet hus för höns som ligger på ägg och deras kycklingar.

Smedja och skostall

Smedjan är placerad en bit utanför gården. Vid nästan varje gård fanns en smedja där man kunde smida enklare saker och reparera redskap. Smedjan placerades ofta en bit från gården för eldfarans skull.
Skostallet står framför smedjan. Här ställdes oxarna då klövarna skulle verkas och skos. När man verkar klipps oxens klövar. Man skodde klövarna för att de inte skulle slitas så mycket. Oxarna användes som dragdjur i jordbruket.

Arbetet på gården

Alla hade sina bestämda arbetsuppgifter och de varierade beroende på vilken årstid det var. Kvinnorna skötte främst sysslor hemma på gården, allt från att sköta boskap till att laga mat och tillverka textilier. Kvinnorna kunde också hjälpa till med arbetet på åker och äng.

Männens arbete var till största delen på åker, äng och i skogen. Männen ansvarade dessutom för hästarna som främst var arbets- och dragdjur.
Barnen fick börja arbeta tidigt. Redan i sjuårsåldern började flickorna gå med de andra kvinnorna i arbete och pojkarna fick följa med männen.

De gamla hjälpte till så mycket de orkade. De var ofta barnvakter åt de små barnen. Pigor och drängar var anställda som bodde och arbetade på gården.

 - Tillbaka Tillbaka  -    UppUpp  -