-  - 
Startsidan - Vallby Friluftsmuseum. - 
 - Kontakt -     Webbkarta -     In English -     Sök - 
Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information och nytt på webbplatsen - Du är här Startsida -  / Hus och gårdar

 

 

Hemmingsboden.
Hemmingsboboden

Skultunaboden.
Skultunaboden

Arbogaboden.Arbogaboden

Loftbod från Återvändsgränd.
Loftbod från Återvändsgränd

 -  

Bodlängor och loftbodar

Bodlänga från Hemmingsbo

Bodlängan är museets första byggnad. Boden kommer från Hemmingsbo i Fläckebo socken och skänktes till det blivande friluftsmuseet 1917.

Bodlängan från Hemmingsbo får symbolisera Sveriges gästgiveriväsen och består egentligen av två hus. I söder finns en källare byggd av gråsten i kallmur. Här finns svale, källarstuga och kammare. I övervåningen i norr finns den äldsta delen, en loftbod med svale vars undervåning upptas av två bodar och ett portlider.

Bodens nedre utrymmen har förr använts till förvaring av mat, på övre botten har det varit kläd- och sovbodar. Den väggfasta sängen på loftet över portlidret har varit pigornas. En gångport leder genom byggnaden invid källaren.

Loftbod från Skultuna

Loftboden vid torget kommer från Tibble by i Skultuna socken. Den är skänkt som gåva av Uppsala universitet.

Skultunaboden är uppförd i två våningar med två rum på varje plan och har använts som spannmåls- eller visthusbod på Akademigården i Tibble by.

Loftboden var byns gemensamma egendom och inrymde en helgdagsstuga på nedre plan.

Skultunaboden inrymmer idag Vallbys Ordmuseum.

Bodlänga från Arboga

Denna bodlänga har ingått i en järnhandlargård vid Smedjegatan i Arboga. Den uppfördes på museet 1932 efter att ha skänkts av direktör Johan Behrn i Örebro.

Boden är daterad till början av 1600-talet och är 17 meter lång och sju meter bred. Den är byggd i två våningar med en svalgång inåt gårdssidan, och är försedd med breda luckor som har fällts ner och använts som försäljningsdiskar där varor levererades till kunderna på gatan utanför.

Bottenvåningen är indelad i fyra rum med timrade mellanväggar, vilket även gäller för övervåningens tre rum. Längre tillbaka har åtminstone tre av bodens rum varit bostäder.

Denna form av gatubod har medeltida ursprung och hade redan på 1200-talet sin bestämda plats i stadsplanen. Gatubodarna i Arboga var koncentrerade till torget och angränsande gator, där de uppförts på de smala gaturemsor som tillhörde gårdstomterna. Där stod de under gatuhusens takdropp eller ”dropprum”. Från början var de sannolikt fristående timmerbyggnader varefter de sammanbyggdes med boningshus.

Byggnadsvård för Arbogaboden

Under augusti-oktober 2016 höjs Arbogaboden 30 centimeter och får en ny grundläggning och dränering. Anledningen är att regnvatten samlats under byggnaden och orsakat stora fuktskador.

Loftbod från Återvändsgränd

Loftboden låg vid Återvändsgränd men flyttades till Djäkneberget för att ge plats åt Västerås teater 1914. År 1926 skänktes boden som gåva av Västerås stad till museet.

Byggnadens undervåning rymmer två bodar, och i övervåningen finns bodar och ett hemlighus. Från hemlighuset hänger ett avträde ut över underdelen i vilken det finns en svinstia. Denna kombination av dass och svinstia var vanlig såväl på landet som i stadsgårdsmiljöer.

 - Tillbaka Tillbaka  -    UppUpp  -