-  - 
Startsidan - Vallby Friluftsmuseum. - 
 - Kontakt -     Webbkarta -     In English -     Sök - 
Hoppa till textinnehållet -  - Tilll startsidans aktuella information och nytt på webbplatsen - Du är här Startsida -  / Hus och gårdar

Välkommen in till bergsmansgården.

Takmålningar i bergsmansgården.

Arbetande kvinnor i bergsmansgården.

Detaljbild från bergsmansgårdens tak.

Par i bergsmansgården.

Fatbur och visthusbod vid bergsmansgården.

 

 

 

 -  

Bergsmansgården

Sommar vid bergsmansgården.

Bergsmansgårdens stuga kommer från Grimsö bergsmansby i Ramsbergs socken. Huset har använts som en gäst-och feststuga. Gården är en gåva av svenska staten och uppfördes på museet 1924. Till den ursprungliga gården fanns även boningshus och andra byggnader.

Läs mer om bergsmansgårdens trädgård.

Spikgården

Stugan kallas även Spikgården. Den var från början en cellstuga med var sin ingång till de två rummen. Efterhand har rummen fått en direkt förbindelse med varandra. Invändigt är stugan vackert målad på väggarna och i taket, med blomstermönster i svart och vitt. Här finns också en målning som föreställer bröllopet i Kaanan då Jesus förvandlade vatten till vin. På väggen vid dörren vaktar en soldat i dräkt från Karl XI:s tid. Takmålningarna är daterade år 1674 och visar när stugan målades.

Huset har troligen byggts och målats för makarna Olof Larsson och Anna Persdotter samt deras dotter. Olof Larsson var bergsman och familjen bodde i Grimsö 1674. Stugan byggdes först som ett envåningshus men sattes i början av 1700-talet som en övervåning på en ny manbyggnad på gården.

Byggnadskonstruktion

Stugan är uppförd av bilade timmerstockar och har haft rödfärgade husknutar för att bättre stå emot röta. I övrigt har byggnaden varit omålad sånär som på ett parti vid den försvunna förstugan.

Trappan, vindskivbrädorna och taket har nyrekonstruerats efter byggnadens uppförande på museet. Taket består av kroppås och två leåsar av stora timmerstockar. Takbrädorna vilar på sparrar och under torvtaket finns flera lager av näver.

Vid det ursprungliga uppförandet av gården i Grimsö slogs i den nuvarande sydvästra knuten två trollstenar in under den överliggande knutskallen nära husgrunden. Detta gjordes som skydd för huset mot onda makter och olycka.

Fatbur

Fatburen är skänkt av Erik Hans och kommer från Bråfors bergsmansby i Norbergs socken. Den flyttades till Vallby Friluftsmuseum 1924.

Byggnadskonstruktion

Byggnaden är uppförd i knuthugget, svagt bilat rundtimmer som tjärats. Övervåningen är utkragad på alla sidor. En dörr på ena gaveln leder in till undervåningen och ingången till övervåningen består av en lucka på motsatta gaveln. På dörrens yttersida har flera femuddiga stjärnor skurits in som skydd mot ond magi. Kroppåstaket har två leåsar och taket är utvändigt täckt med störar (trol), näver och torv. I undervåningens bakre vägg sitter luftgluggar och ovanför syllen på den högra sidoväggen finns spår av en mockningslucka.

Ett stall med höloft

Märken efter resta stolpar och krubbor, liksom luckan för utmockning, visar på att fatburen har varit använd som stall med höloft på övervåningen.

Erik Hans torp varifrån fatburen har sitt ursprung tillhörde Lilla Bråfors 1698. Fatburen låg ensam på en äng omgiven av skog och uppfördes troligen under 1600-talet. Redan vid denna tid tillhörde den släkten i Lilla Bråfors, vars förste gårdsinnehavare var nämndemannen Hans Olofsson som avled 1694.

Den siste innehavaren av fatburen i Lilla Bråfors var bergsmannen S.A Hedlund vars farfars farfars morfar var Hans Olofsson.

Visthusbod

Visthusboden som står intill fatburen är donerad av S.A Hedlund och uppfördes på friluftsmuseet 1926. Den kommer liksom fatburen från bergsmansgården Lilla Bråfors i Bråfors bergsmansby, Norbergs socken.

Byggnaden, som består av ett rum, är uppförd av grovt bilat och knuthugget timmer under torvtak. En låg ingång finns på ena långsidan. Golvet är lagt med plank och golvets tiljor löper ut till ett trappsteg framför dörren. Här kan hö ha förvarats.

Bergsmannens arbete

Bergsmannen arbetade med att bryta järnmalm i gruvan och tillverka tackjärn i hyttan. Till gården fanns också ett jordbruk med boskapsskötsel och skogsbruk. De olika gårdarna i byn ägde och drev hyttan gemensamt och bildade hyttelag. Även gruvan ägdes gemensamt.

Arbetet under ett år på gården kunde se ut ungefär så här: På vintern började man arbeta i hyttan. Man körde dit kol och malm. På våren arbetade man intensivt i hyttan men man var också ute och plöjde och sådde på åkern. Sommarens arbete delades mellan arbete i gruvan och skörd av hö. I början av hösten skördade och plöjde man på åkern. Därefter var det dags för tröskning av säden och kolning ute i kolmilorna i skogen.

 - Tillbaka Tillbaka  -    UppUpp  -